Den här webbsidan använder cookies så att vi kan ge dig bästa möjliga användarupplevelse. Cookieinformationen sparas i din webbläsare, och utför olika funktioner, som t.ex. att känna igen dig när du kommer tillbaka till sidan. Detta gör i sin tur att vi kan förstå vilka delar av sidan du använder mest och finner viktiga.
Västsaharagruppens bloggserie: Möt Aziza
Likt många andra Sahariter har Aziza gjort en resa långt bortom Västsaharas gränser, för att tillsammans med sin familj skaffa sig möjligheter till ett drägligare liv.
Hon lever idag i San Sebastian, i det land som hon har bott i sedan hon endast var 6 år gammal, nämligen Spanien. Aziza är en utav många Västsaharier som vet hur det känns att försöka skapa sig en nationell identitet i ett annat land än det hon betraktar som sitt eget. Just därför har kampen om att upprätthålla den nationella identiteten, från en generation till en annan, blivit extra viktig för Aziza i hennes politiska engagemang.
Azizas resa började inom den spanska organisationen Saharawi Liga. En organisation med målgruppen unga västsaharier i Spanien, vilken genom bland annat organisering av protester, arrangemang av sommarläger och spridande av information i fallet Västsahara, ämnar att stärka medvetenheten om frågans angelägenhet även hos de västsaharier som kanske sällan eller aldrig har varit i sitt eget hemland. Kort sagt, organisationen önskar genom dess olika former av arbete representera den västsahariska ungdomen i Spanien. Det var också på ett av Saharawi Ligas möten, år 2015, som dess dåvarande generalsekreterare Hammada Hatab vände sig till dess närvarande medlemmar, däribland Aziza, och berättade att han var en del av UJSARIO. Hammada berättade om organisationen ifråga och hur den fungerade, och förklarade för medlemmarna att önskade man göra större skillnad i frågan för Västsaharas frihet, så var det UJSARIO en skulle vända sig till. Aziza såg därmed möjligheten och berättade för Hammada att hon önskade vara med. Det skulle därefter inte dröja länge innan Aziza skulle komma att bli starkt engagerad även inom denna organisation.
Med anledning av Azizas stora språkkunskaper i både engelska, spanska och modersmålet arabiska fick hon snabbt rollen som internationell kommunikationsansvarig inom UJSARIO. Hennes uppdrag i organisationen har blivit att sprida UJSARIO:s budskap till andra, spanskfödda, västsaharier som önskar bidra i organisationens arbete och vilka även, under senare tid, har kommit att bli allt fler. När dessa kommer i kontakt med Aziza berättar hon för dem hur de kan vara med och bidra i organisationens arbete. Likaså bistår hon personerna ifråga med kunskap om deras egen identitet. Varför detta är nödvändigt, enligt Aziza, beror på att många måste ges möjlighet till att kunna känna samma känslor som en person med nära koppling till Västsahara gör, framför allt gällande den marockanska ockupationen. För att göra detta frågar Aziza om personen i frågas familj och delar kunskap om Västsaharas historia genom bland annat videos och foton. Allt för att väcka känslor, och få personer att känna såsom om de själva var på plats. Aziza vittnar om att många västsaharier ofta känner sorg och ilska över den information som de möts av, och har även stött på tillfällen då spanjorer sökt sig till mötena. Likaså dessa har ofta lämnat mötena förvånade över de känslor som historien har framkallat hos dem själva, då de ofta upplevt en ilska över den roll Spanien spelat i västsahariernas öde. Det är därmed en tuff, men viktig uppgift, som vilar på Azizas axlar.
Aziza tror på det hon gör, och hon tror på UJSARIO:s arbete. Likaså förväntar hon sig att SSU ska vara med och delta i kampen, genom att fortsätta värna västsahariernas mänskliga rättigheter och genom att sätta press på makthavare att upprätthålla dessa. Världssamfundet har ett ansvar, och det är att ta ansvar för det lidande som just nu pågår i Västsahara, enligt Aziza. Därför behövs också ett erkännande av Västsahara som stat. Tills den dagen kommer, fortsätter Aziza att jobba för det hon tror på, att utbildningens kraft kan skapa nya, bättre förutsättningar för nästkommande generation i kampen för Västsaharas självständighet. För ett fritt, stort och solidariskt Västsahara. Hon hoppas att den framtiden kommer snart.