Inför den Socialdemokratiska partikongressen gick SSU fram med ett antal krav inom utbildningsområdet under parollen ”elevlöftet”. När partikongressen avslutas idag står det klart att SSU har fått igenom bärande delar av kraven. Bland besluten märks ökade resurser till elevhälsan, att alla skolhuvudmän ska eftersträva blandad elevsammansättning i sina skolor och ett utökat uppdrag till högskolan för att ge yrkesaktiva möjlighet till omställning och vidareutbildning.

– Socialdemokraterna har fattat historiska beslut för att lägga om utbildningspolitiken och göra något åt systemfelen som skapar segregation och ojämlikhet i skolan. Besluten som fattats under kongressen är oerhört viktiga för att ge alla elever lika chans, säger Philip Botström förbundsordförande för SSU.

Historiskt skifte av S utbildningspolitik
Inför S-kongressen har SSU drivit fram krav för att stoppa segregationen i skolan genom att förändra det segregerande skolvalet och fördela skolans pengar mer rättvist, satsningar på elevhälsan och ett nytt system för omställning och kompetensutveckling i arbetslivet. I Socialdemokraternas nya politiska riktlinjer har SSU fått gehör för merparten av kraven. Riktlinjerna slår bland annat fast att likvärdigheten behöver öka, och att blandad elevsammansättning är en viktig lösning på segregationen och att skolpengen ska fördelas efter socioekonomiska faktorer. Att Socialdemokraterna nu vill förändra skolvalet är historiskt.

– Att skolvalet behöver ändras med fokus på att elever ska mötas och ges rättvisa chanser har inte tidigare satts på pränt av Socialdemokraterna. Satsningar på elevhälsa och bättre möjlighet till omställning under yrkeslivet är viktiga beslut för att öka tryggheten för Sveriges elever, säger Philip Botström.

Beslut under utbildningsområdet som SSU fått igenom:
• Alla skolhuvudmän ska eftersträva en blandad elevsammansättning på sina skolor.
• Öka de statliga resurserna till skolan
• Elevhälsan ska få mer resurser och prioriteras
• Statens och kommunernas och resursfördelning ska ta hänsyn till socioekonomiska faktorer.
• Kötid ska inte vara ett urvalskriterium.
• Systemet med skolpeng ses över.
• Gemensamt ansökningsförfarande till alla skolor, oavsett driftsform.
• Ny modell för studiefinansiering för att underlätta för yrkesaktiva att utveckla sin kompetens
• Öka utbudet av fristående kurser och påbyggnadsutbildningar för att underlätta för omskolning för yrkesverksamma samt tydliggöra högskolans arbete med uppdragsutbildningar.