Den här webbsidan använder cookies så att vi kan ge dig bästa möjliga användarupplevelse. Cookieinformationen sparas i din webbläsare, och utför olika funktioner, som t.ex. att känna igen dig när du kommer tillbaka till sidan. Detta gör i sin tur att vi kan förstå vilka delar av sidan du använder mest och finner viktiga.
Nu har det gått några månader sen den nya projektgruppen bildades och gruppen har kommit allt närmare projektet. Planeringen inför resan till Burma i november är igång och en ny volontär är redo att installeras. Den senaste krisen i Burma har undgått få och den som är engagerad i Burma-frågan berörs extra mycket.
Mycket har hänt sedan Burmaprojektet först startades 2011. Hösten 2014 registrerades socialdemokratiska Democratic Party for a New Society (DPNS) som ett lagligt parti och skolan som SSU driver tillsammans med Youth For a New Society (YNS) kunde äntligen bedrivas inne i Burma. Vid projektets start var skolan lokaliserad i den thailändska gränsstaden Mai Sot. Detta berodde på att DPNS, som är YNS moderparti och den övriga demokratiska oppositionen i Burma förbjöds från att bedriva sin politik och verksamhet inne i landet. I en tid av ökad öppenhet, hölls också året därpå ett historiskt val. Ett val som av många beskrivs som det mest demokratiska i landets historia. Aung San Suu Kyis National League for Democracy (NLD), vann valet överlägset med cirka 80 procent av rösterna och efter 50 år tillträdde en ny president. Även DPNS och YNS fick möjlighet att ställa upp i valet med kandidater till olika regionala parlament. Demokratiutvecklingen gick helt klart åt rätt håll.
Förutom vetorätt och tunga ministerposter, innehar militären fortfarande 25 procent av platserna i parlamentet. De senaste åren har också den ultranationalistiska Ma Ba Tha-rörelsen, med munken Ashin Wirathu i spetsen vuxit fram och lyckats få politiskt inflytande. Den muslimska minoritetsgruppen Rohingyas är fortfarande inte erkända som en nationell minoritet. Rasismen mot dem är utbredd i hela samhället, även i det styrande NLD och deras situation har blivit allt mer odräglig.
Om det är något vi kan lära oss från dagens Burma är det att demokrati och fred sällan följer en linjär utveckling. Visst är detta olyckligt när den senaste utvecklingen i Burma på många sätt varit positiv nu stagnerar på grund av något så vidrigt som en etnisk rensning. Därför är jag så otroligt stolt över att få vara med i ett projekt som syftar till att stötta unga progressiva krafter i Burma. På Youth Empowerment School får eleverna utbildning i politik, samhällsfrågor och praktiskt organisationsarbete. Sedan 2011 har över 140 unga burmesiska demokratiaktivister skolats. Vi har förstått att politisk förändring byggs underifrån. Endast genom en stark folkrörelse med unga ledare i spetsen kan demokrati och fred uppnås.
Diana Ghafour, SSU:s Burmaprojekt